Mitt besök på DrupalEurope, dag 1

Nu kör konferensen igång, det är dags för första dagen av den stora konferensen DrupalEurope. Det här är mina tankar och upplevelser från första dagen.

Besökare köar för att komma in på konferensen

Jag ska inte ljuga, det är lite pirrigt för mig att komma till DrupalEurope - en konferens som jag var med och startade. Det finns många förväntningar. Eftersom jag var med i början så vet jag vilka utmaningar som teamet har stått inför och tvingats lösa. Men jag ska inte dra hela den historien, den skrev jag om igår så istället ska jag berätta om min första dag här i Darmstadt.

En konferens står på många ben - pris, läge, kvaliteten på föreläsningarna, teknik som måste fungera och hur proffsigt och planerat allt verkar. En känd serieteckning visar en anka som stilla flyter fram på vattnet, medan under vattenytan paddlar fötterna som bara den. Så verkar den här konferensen fungera. En övergiven kaffekopp behöver inte stå länge på ett bord, en tallrik från lunchen försvinner spårlöst, tenkik fungerar, skärmar visar vilka föreläsningar som startar inom kort. Mitt intryck är att allt flyter på utan problem, och efter att ha pratat lite med några ur DrupalEurope-teamet så håller de med. All planering som gjorts under de senaste 11 månaderna har gett avkastning. Allting fungerar, och det som inte fungerar plötsligt löser de olika teamen snabbt.

Det gör att jag äntrar den stora konferenssalen med goda förhoppningar och de införlivas snabbt. Tekniken fungerar, nätverket är snabbt och kvaliteten på föreläsningarna håller en tillräckligt hög nivå för att man inte ska gå därifrån besviken. 

Min förflutna som utvecklare gör att jag är nyfiken på många av föreläsningar som hålls i det tekniska spåret av konferensen, och min roll på Kodamera som team-leader och projektledare gör att jag besöker många föreläsningar av det mjuka slaget. Det är de senare som inriktar sig på hur man får ens team att fungera utan att något gnisslar, och vad man bör göra i teamet - eller på företaget för den delen - om något börjar gnissla. 

Bland de tekniska föreläsningarna märker jag två tydliga tendenser. Den ena är att utvecklarna, projektledarna och communityn börjar utnyttja fenomenala möjlighet att jobba decoupled, dvs att man använder Drupals databas och struktur för lagring av data, men att man sedan kopplar andra sätt att lägga till och ändra data. Om det är via en app, ett nytt redaktörstema eller via tredjepartstjänster spelar ingen roll - Drupal klarar av det. Många föreläsningar inriktar sig på det.

Den andra tendensen hänger ihop med den första, decoupled. Förra året lyfte Drupals skapare, Dries Buytaert, fram ett initiativ om att låta Drupal närma sig JavaScript-ramverket React, och detta har gett klang i communityn. Många föreläsningar täcker in hur man ska lära sig React, hur man kopplar ihop Drupal och React på bästa och mest effektiva sätt och det pågår även ett långt framskridet arbete med att ge Drupals innehållslistningar en ansiktslyftning med hjälp av React. Vissa skulle kalla det att man använder ett nytt tema för att lista och hantera informationen som finns på ens webbplats, och det är inte fel. Men i grunden innebär det att Drupal och React kommer väldigt nära varandra, vilket i mina ögon kan "bli början på en underbar vänskap" för att citera Bogart ur filmen Casablanca.

När konferensdagen närmar sig sitt slut är även jag slut. Det har blivit mycket nya intryck, många nya bekantskaper (en av styrkorna med Drupal som jag alltid lyfter fram är den starka commynityn), ny kunskap som ska skrivas ner och tas med hem - och naturligtvis en stor hög med klistermärken. Det finns alltid en stor mängd klistermärken som man samlar på sig som om man vore barn igen.

Mer får ni inte ifrån mig idag, men jag kommer att skriva mer om dag 2 på DrupalEurope. Imorgon inleds dagen med lite spexig "teater" för att värma upp publiken inför Dries Buytaerts keynote - en keynote som man alltid ser fram emot då det beskriver var Drupal står idag, vad vi har bakom oss och - vad som är mest intressant - vad är på gång och vart är vi på väg. Ryktena florerar i korridorerna och förhoppningsvis så blir jag inte besviken på vad han har att berätta.