Frågor & svar
Här svarar vi på frågor vi får ställda till oss då och då.
Pris och tid
Hur börjar vi ett projekt?
Vi börjar med ritningen.
Innan någon skriver en rad kod behöver vi veta vad lösningen ska göra: vilka som ska använda den, hur innehållet ska hänga ihop, vilka system den ska prata med, vilka krav som gäller och vad som är viktigast att lösa först. Det tar några veckor tillsammans med er. Steget kallas ibland förstudie.
Efter ritningen har ni omfattning, teknikval och prioritering nedskrivet, och ett pris som håller.
Ritningen är er. Väljer ni en annan byrå för bygget kan ni ta med er den dit.
Hör av er så bokar vi ett första samtal. Det kostar ingenting och brukar räcka för att avgöra om vi passar ihop.
Vad kostar en ny webbplats?
De flesta av våra projekt ligger mellan 400 000 och 2 miljoner kronor. Vill ni börja mindre går det bra – flera av våra längsta kundrelationer började med ett avgränsat uppdrag.
Spannet är brett av en anledning. Det som driver kostnaden mest är sällan designen, utan sådant som inte syns:
- integrationer mot affärssystem, betallösningar och register
- hur många som ska redigera innehållet och vad de behöver kunna göra
- migrering av innehåll från en gammal plattform
- tillgänglighetskrav, särskilt inom offentlig sektor
- hur många språk och marknader lösningen ska hantera
En webbplats med ett fåtal sidor och en redaktör är ett annat projekt än en plattform med tusentals sidor, femtio redaktörer och koppling till tre system. Båda kan kallas webbplats. De kostar inte i närheten av lika mycket.
Vi börjar ofta med ritningen. Efter den vet både ni och vi vad lösningen behöver, och vi kan ge ett pris som håller.
Hur tar ni betalt?
Efter uppdragets storlek.
Avgränsade uppdrag går till fast pris. Det gäller ritningar, kartläggningar och mindre jobb. Förvaltning sker i perioder med bestämd omfattning och ett fast pris för perioden.
Större projekt arbetar vi med inom en överenskommen budgetram och stämmer av löpande, eftersom omfattningen hinner ändra sig under tiden.
Hur lång tid tar det?
Ett mindre uppdrag kan gå från beslut till lansering på ungefär en månad. Ett projekt i 400 000-klassen tar några månader. De riktigt stora sträcker sig över år: vårt arbete med Göteborgs universitets webbplats pågick flera år från projektstart till lansering.
Vad gör att projekt drar ut på tiden?
Nästan alltid att någon av oss har fullt upp med annat.
Från kundens sida handlar det om innehåll som ska skrivas, återkoppling som ska ges och beslut som ska fattas, ofta av personer som har ett annat heltidsjobb vid sidan av projektet. Från vår sida handlar det om beläggning: vi är ett litet team, och därför planerar vi in projekt i förväg och säger till tidigt om något behöver flyttas.
Det är sällan tekniken som bromsar. Vi säger det rakt ut eftersom förväntningar som sätts tidigt är lättare att hålla än de som sätts i efterhand.
Att ta över ett befintligt projekt
Kan ni ta över en befintlig webbplats?
Ja, det gör vi ofta. Särskilt Drupal-sajter.
Vi börjar med en kartläggning. Den omfattar koden, driftmiljön och uppdateringsläget, men också vart informationen tar vägen: vilka system lösningen pratar med, vilka filer som skickas vidare, och vad någon gör för hand varje vecka utan att det står någonstans.
Efter den vet ni vad ni har: vad som fungerar, vad som behöver åtgärdas direkt av säkerhetsskäl, och vad som kan vänta. Kartläggningen gör vi till fast pris och den är värd att göra även om ni sedan väljer någon annan.
Därefter tar vi över driften och förvaltningen stegvis. En del övertaganden går på några veckor, andra kräver att vi först rättar till sådant som inte går att förvalta i befintligt skick.
Vi säger till om vi tycker att lösningen inte är värd att rädda. Det är ovanligt, men det händer, och då är det bättre att ni får veta det tidigt.
Förvaltning, support och säkerhet
Hur fungerar löpande förvaltning?
Förvaltning hos oss är inte bara buggrättning. Det är säkerhetsuppdateringar, vidareutveckling, prestanda och tillgänglighet över tid.
Vi arbetar i perioder med en överenskommen omfattning och ett fast pris för perioden. Ni vet vad förvaltningen kostar varje månad, och vi prioriterar innehållet i perioden tillsammans.
Flera av våra kundrelationer har pågått i tio år eller mer. Det säger något om hur vi ser på förvaltning: som den längsta och viktigaste delen av en webbplats liv, inte som något som tar vid när det roliga är över.
Vad kostar det efter lansering?
En webbplats är inte klar när den lanseras. Kostnaden efter lansering består av tre delar.
Drift och hosting. Servrar, certifikat, backup och övervakning. En fast månadskostnad som beror på trafik och krav.
Förvaltning. Säkerhetsuppdateringar, buggrättning och support. Vi arbetar i perioder med överenskommen omfattning och fast pris.
Vidareutveckling. Nya funktioner och förbättringar. Den här delen styr ni själva, och den varierar mest mellan kunder.
En tumregel är att räkna med en årlig kostnad som motsvarar en andel av den ursprungliga investeringen. Exakt hur stor beror på lösningens komplexitet och hur mycket ni vill utveckla den vidare. Vi går igenom siffrorna innan lansering, så att budgeten för år två är känd innan år ett är slut.
Var ligger vår data?
I Sverige, om ni vill det.
Allt fler av våra kunder ställer frågan, och de har skäl till det. En organisation som hanterar medlemsuppgifter eller arbetar på uppdrag av det offentliga behöver kunna svara på var uppgifterna finns och vem som kan komma åt dem.
I praktiken handlar det om några konkreta val: svensk drift i stället för molntjänster hos utländska bolag, Matomo i stället för Google Analytics för webbstatistik, och öppen källkod i botten så att ni inte är beroende av en leverantörs licensvillkor. Servrar i EU räcker inte om bolaget hör hemma någon annanstans.
Vi har gjort det arbetet tillsammans med bland andra Svenska Lottakåren och Business Region Göteborg.
Det kostar sällan mer. Det kräver bara att någon tar ställning tidigt, i stället för att välja standardalternativet och upptäcka frågan när den ställs av någon annan.
Vart tar vår information vägen?
Det tar vi reda på i en kartläggning. Den går att köpa fristående.
Vi går igenom var informationen bor, vart den tar vägen, vem som äger vad, och vad som skulle hända om något av det försvann — en leverantör, ett system eller en person.
Det handlar sällan bara om integrationer. Lika ofta är det en fil som skickas varje natt, eller någon som exporterar och mejlar vidare utan att det står någonstans.
Ni får en karta över nuläget, riskerna rangordnade efter vad som skulle göra ont, och en åtgärdslista delad i vad ni kan göra själva och vad som kräver hjälp.
Fast pris och avgränsat. Den levererar även om ni inte beställer något mer.
Är ni rätt byrå för oss?
Vilka uppdrag passar er bäst?
Långsiktiga samarbeten med organisationer som har många redaktioner eller lokala enheter på samma plattform.
Det är där vi gör vårt bästa arbete: medlemsorganisationer, lärosäten och multisajter, där många redaktörer ska samsas om samma struktur utan att den faller isär. Det kräver flera kompetenser samtidigt, och det tar tid att förstå en verksamhet så pass väl. Resultatet blir bättre andra året än första.
Svenska Lottakåren har varit kund sedan 2014.
Vilka uppdrag tackar ni nej till?
Engångsuppdrag där vi bygger något, lämnar över och försvinner.
Vi är inte rätt byrå för den som vill ha en sajt levererad och sedan inte höra av sig igen. Ett avgränsat uppdrag är däremot en bra början, och flera av våra längsta samarbeten inleddes just så. Skillnaden ligger i om det ska bli något mer.
Söker du någon som bygger snabbt och billigt en gång finns det byråer som är bättre på det än vi.
Vad händer om personen som byggt vår lösning slutar?
Vi arbetar för att alltid vara minst två som kan varje projekt.
Det är ett mål vi jobbar mot snarare än ett läge vi kan garantera, men det styr hur vi lägger upp arbetet: vi dokumenterar, delar kunskap mellan oss och undviker att någon sitter ensam med en kunds lösning i huvudet.
Vi bygger på öppen källkod, så lösningen är inte beroende av oss heller.
Äger vi koden?
Ja. Ni äger det vi bygger åt er, och ni äger er data.
Vi arbetar med öppen källkod. Plattformar som Drupal, Next.js och Laravel ägs varken av oss eller av er, utan är fria att använda för vem som helst. Det vi utvecklar ovanpå är ert: koden, innehållet och databasen. Det finns inga licenser som låser in er hos oss.
Vill ni driva lösningen vidare någon annanstans följer den med. Vi kan också drifta den i Sverige, vilket allt fler kunder efterfrågar.
Hur många är ni, och spelar det roll?
Vi är ett tiotal.
Det märks i hur vi arbetar. Besluten går snabbt eftersom det inte finns några led att passera. Du pratar med dem som faktiskt bygger lösningen. När något behöver ändras kan vi ändra det samma dag.
Teknikval
Vilka plattformar arbetar ni med?
Öppen källkod, i huvudsak.
För webbplatser och intranät arbetar vi mest med Drupal, som är byggt för organisationer med många redaktörer, flera sajter och höga krav på behörigheter och tillgänglighet. För frontend använder vi ofta Next.js och React, och för innehåll Sanity när en headless-lösning passar bättre.
För e-handel bygger vi på Shopify och Norce Commerce, ofta med en egen storefront framför. Egna system och administrativa verktyg gör vi i Laravel och Filament.
Vi väljer plattform efter uppdraget, inte tvärtom. Har ni redan en plattform ni är nöjda med är det oftast ett bra skäl att behålla den. Har ni en ni inte är nöjda med går det att byta, men det är ett beslut som ska vila på mer än trötthet.
Tillgänglighet och kvalitet
Måste vår webbplats vara tillgänglig?
Är ni en myndighet, kommun eller region: ja, sedan 2019 genom DOS-lagen. Lagen gäller även offentligt styrda organ, till exempel kommunala bolag och organisationer som till mer än hälften finansieras med offentliga medel. Det omfattar flera av våra ideella kunder.
Är ni ett privat företag beror det på vad ni säljer. Tillgänglighetsdirektivet gäller sedan sommaren 2025 och träffar vissa tjänster riktade till konsumenter, som e-handel, banktjänster och e-böcker. En tillverkare som bara säljer B2B omfattas troligen inte, och mikroföretag som säljer tjänster är undantagna.
Kraven skiljer sig åt mellan verksamheter, och den frågan är värd att reda ut innan ni bygger något. Vi hjälper gärna till med den bedömningen.
Räcker det med ett automatiskt tillgänglighetstest?
Nej. Automatiska verktyg fångar långt ifrån alla brister.
De hittar sådant som kan mätas: kontraster, saknade alt-texter, felaktig uppmärkning. De kan inte avgöra om en alt-text faktiskt beskriver bilden, om ordningen på sidan är logisk, eller om ett formulär går att fylla i med skärmläsare.
Automatiska tester är en bra början och en dålig slutstation. Vi använder dem i varje bygge, och kompletterar med manuell granskning.
Var försiktig med lösningar som lovar att göra en webbplats tillgänglig genom ett enda skript. De åtgärdar sällan de verkliga problemen och skapar ibland nya.
Vad innebär tillgänglighet i praktiken?
I korthet att webbplatsen ska gå att använda även av den som inte ser skärmen, inte använder mus, eller behöver förstora texten kraftigt.
Konkret handlar det om sådant som:
- tillräcklig kontrast mellan text och bakgrund
- rubriker i rätt ordning, så att innehållet går att navigera med hjälpmedel
- formulär med riktiga etiketter och begripliga felmeddelanden
- allt som går att klicka på ska gå att nå med tangentbord
- innehåll som fungerar när texten förstoras
Det mesta är enklare att bygga rätt från början än att rätta i efterhand.
Hur vet vi om vår webbplats är snabb nog?
Börja med att mäta den. Verktyg som Google PageSpeed Insights och svenska webperf.se ger en bild på några minuter, gratis.
Vi mäter vår egen sajt på samma sätt, och ni kan se hur den står sig. Vi tycker att den som säljer prestanda ska tåla att mätas själv.
Snabbhet handlar inte bara om upplevelsen. Den påverkar hur många som stannar, hur många som slutför ett köp, och hur sökmotorer värderar sidan.
Testa er egen sajt i vår webbhälsokoll. Vill ni ha hjälp att tolka resultatet går vi igenom det tillsammans.
Synlighet i sök och AI
Syns vi när någon frågar ChatGPT om det vi gör?
Det går att mäta.
Vi kan sätta upp en mätning av vilka AI-svar som hämtar innehåll från er webbplats, i vilka tjänster och på vilka sidor, och följa det över tid på samma sätt som vanlig sökstatistik.
Om ni syns avgörs mindre av tekniken på sajten än av vad som står där, och av hur ni beskrivs i de källor tjänsterna läser.
Hör av er så går vi igenom hur det ser ut för er.
Hur gör vi vår webbplats AI-redo?
Genom att göra innehållet begripligt för en maskin, inte bara för den som läser sidan.
På vår egen sajt gav verktyget is-agentic.com 65 av 100 vid första mätningen och över 90 efter ungefär en dags arbete. Kör det gärna på er sajt och jämför.
Det som gav mest var inte det man gissar: att sajten svarar rätt när en sida inte finns, att felmeddelanden går att läsa för ett program och inte bara för en människa, och en maskinläsbar beskrivning av vad verksamheten erbjuder. Strukturerad data genererar vi ur innehållet i stället för att skriva den för hand, och varje sida finns i en ren textversion för den som hämtar den maskinellt.
Hos Business Region Göteborg har vi gjort grundarbetet på fem sajter: strukturerad data som genereras ur innehållet och regler för vilka AI-crawlers som släpps in.
Tekniken gör att AI-tjänsterna hittar och förstår innehållet. Om de sedan använder det i sina svar avgörs av vad som faktiskt står där, och den delen äger ni. Resten bygger vi.